2 563 färre äldre hade kommunal matlåda 2025
Snabbt svar
Antalet personer 65 år och äldre med beslut om matdistribution sjönk från 74 463 till 71 900 under 2025. Det är en minskning med 2 563 personer och det största årliga raset sedan 2014, då den jämförbara mätserien börjar. Samtidigt ökade antalet äldre med trygghetslarm, hemtjänst och plats i särskilt boende, och totalt hade fler personer än något tidigare år en insats från socialtjänsten.
Matlådan hem till dörren är den vanligaste måltidslösningen för äldre som bor kvar hemma. Under 2025 fick 2 563 färre personer den insatsen beviljad, vilket är det största raset sedan den jämförbara statistiken börjar 2014. Samma år fick fler äldre trygghetslarm, hemtjänst och plats i särskilt boende.
Siffrorna kommer ur Socialstyrelsens statistik för 2025, publicerad den 21 april 2026. I rapporttexten kommenteras matdistribution enbart som en procentuell förändring mellan oktober 2024 och oktober 2025, och nedgången lyfts inte fram som ett resultat. Vi har gått igenom tabellbilagan och räknat ut förändringen för samtliga insatser.
Så mycket minskade matdistributionen
Under 2025 hade 71 900 personer 65 år och äldre ett pågående beslut om matdistribution enligt socialtjänstlagen. Året innan var siffran 74 463. Skillnaden är 2 563 personer, en minskning med 3,4 procent.
Det är den största nedgången i hela mätserien. Statistiken samlas in med nuvarande metod sedan 2013, men Socialstyrelsen räknar 2014 som det första året med tillräcklig kvalitet för publicering. Näst största fallet inträffade mellan 2015 och 2016 och stannade på 1 647 personer, alltså knappt två tredjedelar av 2025 års ras.
Utvecklingen är inte en rak nedgång. Mellan 2016 och 2019 låg antalet stabilt kring 68 700. Därefter steg det tre år i rad till toppen 74 811 år 2022, och låg kvar på ungefär samma nivå fram till 2024. Raset kommer alltså efter en period av tillväxt.
Nedgången är dessutom ojämnt fördelad mellan könen. Bland kvinnor sjönk antalet från 45 292 till 43 453, en minskning med 4,1 procent. Bland män gick det från 29 171 till 28 447, en minskning med 2,5 procent. Kvinnor står för 1 839 av minskningen på 2 563 personer.
Fler äldre fick de tre största insatserna
Det som gör siffran anmärkningsvärd är vad som hände med övriga insatser samma år. Socialstyrelsen redovisar elva insatser. Sju av dem ökade, fyra minskade, och matdistribution minskade mest av alla i absoluta tal.
De tre insatser som är större än matdistribution fick alla fler personer. Antalet med trygghetslarm ökade med 2 238, med hemtjänst 1 614 och med plats i särskilt boende 1 019. Totalt hade 433 843 äldre någon insats från socialtjänsten någon gång under 2025, vilket är den högsta nivån i mätserien. Vid ögonblicksmätningen den 31 oktober gick det åt andra hållet. Då hade cirka 350 000 personer minst en insats, vilket Socialstyrelsen beskriver som något lägre än vid samma tidpunkt året innan.
Ledsagning, korttidsplats och kontaktperson minskade också, men i en helt annan storleksordning. Tillsammans tappade de 573 personer, alltså mindre än en fjärdedel av matdistributionens tapp.
| Insats | 2024 | 2025 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Trygghetslarm | 290 807 | 293 045 | +2 238 |
| Hemtjänst i ordinärt boende | 225 402 | 227 016 | +1 614 |
| Särskilt boende för äldre | 112 418 | 113 437 | +1 019 |
| Dagverksamhet | 18 271 | 19 206 | +935 |
| Boendestöd | 4 783 | 5 234 | +451 |
| Avlösning | 12 586 | 12 802 | +216 |
| Annat bistånd | 2 657 | 2 849 | +192 |
| Kontaktperson eller kontaktfamilj | 1 855 | 1 833 | −22 |
| Korttidsplats | 35 651 | 35 526 | −125 |
| Ledsagning | 38 435 | 38 009 | −426 |
| Matdistribution | 74 463 | 71 900 | −2 563 |
| Någon insats | 430 287 | 433 843 | +3 556 |
Lagändringen förklarar inte hela raset
Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft. Den tidigare lagens paragraf om förenklade beslut, alltså hemtjänst utan formell behovsprövning, fördes inte över till den nya lagen. Kommuner kan fortfarande erbjuda insatser utan individuell behovsprövning, numera enligt 11 kap. 5 §, men Socialstyrelsens föreskrift omfattar bara behovsprövade insatser. Sådana insatser syns därför inte längre i statistiken.
Det är den självklara invändningen mot siffrorna. Om ett sätt att registrera insatser försvinner mitt under året kan nedgången vara en bokföringseffekt snarare än en verklig förändring. I juni 2025, den sista månaden uppgifterna samlades in, rapporterade 83 kommuner att de hade insatser beviljade på det sättet.
Socialstyrelsen har testat den förklaringen själv. Myndigheten delade upp kommunerna i två grupper, de som hade gett förenklade beslut i juni 2025 och de som inte hade det, och jämförde oktober 2024 med oktober 2025. Slutsatsen står i klartext i rapporten: “För matdistribution har andelen minskat för alla kommuner men i högre grad för de kommuner som hade gett något förenklat beslut i oktober 2024.”
Med andra ord föll matdistributionen även i de kommuner som inte hade gett några förenklade beslut. Jämförelsen omfattar 289 kommuner, varav 71 i gruppen med och 218 i gruppen utan. Att den gruppen är mindre än de 83 kommuner som rapporterade i juni beror på att figuren bara räknar kommuner som rapporterat både oktober 2024 och oktober 2025. Socialstyrelsen anger också att andelen personer i registret som fått sin insats via förenklat beslut som mest har varit fem procent under en enskild period.
Kommunernas siffror går inte att jämföra
När vi bröt ned statistiken på kommunnivå hittade vi ett problem som gör det omöjligt att svara på den fråga de flesta läsare skulle ställa först, nämligen hur det ser ut i den egna kommunen.
Den 31 oktober 2025 redovisade 53 av landets 290 kommuner att noll personer 65 år och äldre hade matdistribution. Bland dem finns Malmö, Lund, Helsingborg, Täby, Solna och Skövde. Samtidigt redovisade de kommunerna mellan 809 och 4 798 personer med hemtjänst: Malmö 4 798, Helsingborg 1 750, Lund 1 608, Täby 919, Solna 837 och Skövde 809.
En nolla betyder inte nödvändigtvis att kommunen har slutat köra ut mat. Den kan lika gärna betyda att kommunen bokför matlådan som en del av hemtjänsten i stället för som en egen insats. Socialstyrelsen skriver själv, i avsnittet Om statistiken i tabellbilagan, att “tillförlitligheten i de insamlade uppgifterna varierar mellan olika kommuner” och att “hur olika insatser definieras och avgränsas har också betydelse”.
Två kommuner visar hur stora hoppen kan bli. Luleå redovisade noll personer med matdistribution den 31 oktober 2023 och 845 personer den 31 oktober 2025. Solna gick åt motsatt håll, från 221 personer till noll under samma period. Solnas nolla gäller mätpunkten, för i helårsstatistiken redovisar kommunen 345 personer för 2025. Ingen av förändringarna är rimlig som en beskrivning av vad som faktiskt hände med maten.
Spridningen mellan kommunerna är stor. Den 31 oktober 2025 hade 45 669 personer i hela landet matdistribution, vilket för riket som helhet motsvarar 20,7 per 1 000 invånare 65 år och äldre. Mediankommunen bland de 272 som har en redovisad uppgift ligger högre, på 28,4, eftersom de 53 nollorna drar ned rikssiffran. Pajala redovisar 84,6, alltså fyra gånger riksnivån. Höganäs redovisar fyra personer i hela kommunen, vilket blir 0,5 per 1 000.
Att kommunjämförelsen inte håller betyder däremot inte att rikssiffran är osäker. Vi kontrollerade hur mycket av nedgången som kan förklaras av att kommuner byter registreringssätt. Mellan den 31 oktober 2023 och samma dag 2025 gick elva kommuner från en positiv siffra till noll, tillsammans 1 074 personer, medan två kommuner gick från noll till en siffra, tillsammans 916 personer. Netto rör det sig om drygt 150 personer, vilket är långt under nedgången på 2 563.
Slutsatsen är att den nationella trenden går att följa, men att en jämförelse mellan enskilda kommuner mäter registreringsrutiner minst lika mycket som verksamhet.
Vad en matlåda faktiskt täcker
Matlådan är fortfarande den vanligaste måltidslösningen för äldre som bor hemma. Livsmedelsverket kartlade de offentliga måltiderna 2024 och kom fram till att 72 procent av kommunerna erbjuder matlåda från ett kommunalt kök. 15 procent erbjuder matlåda från ett privat livsmedelsföretag och 33 procent hänvisar till färdigmat från livsmedelsbutik. En kommun kan erbjuda flera alternativ, så andelarna överlappar. Uppgifterna bygger på de 214 kommuner som svarade på den delen av kartläggningen.
Myndigheten är samtidigt kritisk till att lösningen står ensam. I rapporten skriver Livsmedelsverket att “en matlåda täcker vanligtvis bara en fjärdedel av dagsbehovet av energi och näring och erbjuder sällan en måltid i ett socialt sammanhang”.
Bara 45 procent av kommunerna erbjuder flera olika typer av måltidsstöd. Andelen är lägre än vid kartläggningen 2021. Fem procent erbjuder en måltidsvän, alltså någon att äta tillsammans med. Livsmedelsverket kopplar detta till undernäring och konstaterar att problemen ofta börjar i det egna boendet.
Behovet växer medan insatsen krymper
Utvecklingen går åt motsatt håll mot demografin. SCB publicerade sin senaste befolkningsframskrivning den 16 april 2026. Enligt den väntas antalet personer 85 år och äldre öka från 304 000 år 2025 till 483 000 år 2035, alltså 179 000 fler på tio år.
Det är i den åldersgruppen behovet av hjälp med mat är som störst. Att antalet med matdistribution faller samma år som gruppen växer är det som gör statistiken värd att titta närmare på.
Den som vill ha ett alternativ till den biståndsbedömda matlådan kan köpa motsvarande tjänst privat, utan biståndsbedömning. Vi jämför färdiga matlådor för pensionärer och går igenom vad färdiga matlådor kostar.
Så gjorde vi
Alla nationella siffror är hämtade ur Socialstyrelsens publikation Statistik om socialtjänstinsatser till äldre 2025, artikelnummer 2026-4-10218, publicerad den 21 april 2026. Tidsserien 2014 till 2025 och könsuppdelningen kommer ur tabell 11a och 11b i tabellbilagan. Kommunuppgifterna kommer ur tabell 3, som avser den 31 oktober 2025.
De två måtten går inte att räkna om till varandra. Riksserien är ett helårsmått som räknar alla som haft ett pågående beslut någon gång under året, medan kommunuppgifterna är en ögonblicksbild av en enda dag. Rubriksiffran 2 563 är helårsmåttet. Täckningstalen per kommun och riksnivån 20,7 bygger på ögonblicksbilden.
Täckningstalet per 1 000 invånare har vi räknat fram själva genom att dividera Socialstyrelsens kommunuppgifter med SCB:s folkmängd för personer 65 år och äldre per kommun. Folkmängden avser den 31 december 2024, eftersom uppgifterna för 2025 ännu inte finns publicerade per kommun. Det innebär att nämnaren är knappt ett år äldre än täljaren. Riksnivån 20,7 är beräknad på hela landets befolkning 65 år och äldre, alltså samtliga 290 kommuner.
Sjutton kommuner har ett värde som Socialstyrelsen har undertryckt av sekretesskäl eftersom personerna är för få. Ett sådant värde är inte noll, och de kommunerna ingår därför inte i medianen eller i fördelningen. Tierp saknar uppgift för 2025 på grund av bortfall. Kvar blir 272 kommuner, varav 53 redovisar noll.
Socialstyrelsen hanterar bortfall med imputering, vilket innebär att en kommun som inte rapporterat en månad tilldelas siffran från närmast tidigare rapporterade månad, som längst tre månader bakåt. Serien innehåller därför ett inslag av imputerade värden.
Jämförelserna av Luleå och Solna mellan 2023 och 2025 bygger på två olika publikationer, eftersom Socialstyrelsen reviderar historiska värden mellan utgåvorna. Vi använder dem enbart för att visa att registreringen hoppar, aldrig som ett exakt mått på förändring.
Underlaget finns att ladda ned som kommundata i CSV-format och som komplett dataset i JSON. Diagrammen får återges fritt med källhänvisning till Socialstyrelsen och fardigamatlador.se.